Den andra delen av intervjun med den erfarna AIB-revisorn Thomas Auer handlar om de vanligaste misstagen inom skadedjursbekämpning, de viktigaste influenserna av trendämnena hållbarhet och digitalisering samt branschens framtid.

Efter att Daniel och Thomas diskuterat AIB-standarden, bedömningsmåtten och Thomas arbete på AIB i den första delen av intervjun, dyker de två nu lite djupare. Den första frågan är användningen av elektroniska råttfällor. När det gäller detta ämne noterar Thomas en hög nivå av tillfredsställelse bland sina kunder med sådana produkter. Men den erfarne revisorn klargör också att en framgångsrik användning av elektroniska råttfällor är mycket platsberoende och, när det gäller budgeten, betydligt dyrare än den klassiska giftlösningen.

Därför kan han inte ge en generell rekommendation och ser skadedjursbekämparna som ansvariga för att visa sina kunder olika lösningar och att tillsammans hitta den bästa individuella vägen.

Thomas är en av de första “Talking Pest Management”-gästerna som också har med sig egna frågor och frågar Daniel var han ser trender i branschen utöver elektroniska fällor. Daniel tror att området integrerat växtskydd kommer att lyftas fram ännu mer under de kommande åren. Stora företag bör – och kommer – att genomföra ännu mer intensiva kontroller och även lägga större vikt vid underhållsområdet.

IFS-standard med fokus på hållbarhet och digitalisering

Enligt Daniel kan man förvänta sig nya riktlinjer i IFS-standarden i framtiden, som kommer att fokusera ännu mer intensivt på ämnena hållbarhet och digitalisering. Det kommer alltmer att handla om digitala fällor och digital dokumentation. Han betonar också att det är viktigt för framför allt stora företag att minska sitt eget “fotavtryck” och ser därför en utveckling bort från kemikalietunga lösningar mot nya, innovationsdrivna tillämpningar. Inom området för digitala övervakningslösningar skulle det till exempel finnas många start-ups med nya lösningar, och även i hans eget företag arbetar man ständigt med att få ut nya och innovativa produkter på marknaden.

Optimeringspotentialer på effektivitetsområdet spelar också en viktig roll i samband med digitaliseringen. Om till exempel 200 installerade boxar kan övervakas digitalt 24/7 i framtiden istället för att behöva kontrolleras manuellt av personalen som tidigare var fallet, innebär detta en stor resursbesparing. Även om anskaffningskostnaderna är höga betalar de sig ganska snabbt, enligt Thomas.

Med tanke på den senaste tidens ökning av onlineutbildningar på grund av pandemin konstaterar Thomas att dessa inte riktigt ersätter evenemang på plats. Särskilt viktiga i samband med hans utbildningar är alltid de gemensamma besöken på plats med deltagarna. Endast enstaka ämnen kunde diskuteras rent digitalt.

Vanliga misstag vid bekämpning av skadedjur

Efter dessa detaljerade ämnen vill Daniel ta en ny titt “från ovan” och frågar Thomas om han ser något som liknar “ofta gjorda misstag” i branschen. Thomas tar direkt upp området dokumentation. Säkerhetscertifikaten måste vara giltiga och personalutbildningen måste hållas aktuell. Alla dokument måste alltid vara tillgängliga, annars leder det snabbt till ett poängavdrag. Fel på detta område är särskilt irriterande eftersom de är lätta att undvika.

I riktning mot skadedjursbekämparna klargör Thomas att de bör göra rimliga erbjudanden till sina kunder, och stöder påståendet med ett exempel där en leverantör felaktigt föreslog en mycket kostnadsintensiv cyanvätebehandling, men en mycket effektivare lösning hittades senare.

Enligt Thomas är den snabbaste lösningen långt ifrån alltid den billigaste eller mest förnuftiga. När det gäller elektroniska fällor köper man ofta för få förstärkare, enligt Thomas, eftersom de är ganska dyra i inköp. När det gäller förstärkare tillägger Daniel att de i framtiden kommer att kunna sända “stand alone” via cellulär teknik som 4G eller 5G och att förstärkare därför inte längre kommer att behövas. När Thomas sammanfattar hållbarheten i lösningarna påpekar han att företagen inte bör bry sig om “den sista centen”.

Allergener är också en stor fråga i AIB eftersom standarden inte tillåter övervakning av beten som attraherar eller innehåller allergener, endast syntetiska lösningar är tillåtna. Bakgrunden, enligt Thomas, är att dessa inte ska locka möss utifrån, så en minimal lukt är viktig för att bara locka inom en liten radie. I utomhusområden är detta möjligt som en ren övervakningsprodukt, men här skulle Thomas hellre rekommendera det klassiska giftbetet eller fällan.

Rättslig ram och dess effekter

I slutet av intervjun tittar Daniel och Thomas på det rättsliga ramverket och dess inverkan på skadedjursbekämpning. Daniel nämner de riskreducerande åtgärder som tillämpas, till exempel vid användning av gifter mot gnagare, misstänker ytterligare skärpningar i framtiden och skulle vilja veta från Thomas hur han är involverad i detta ämne.

Thomas klargör att den rättsliga ramen alltid påverkar revisionen. Särskilt för små skadedjursbekämpare är det en utmaning att alltid vara uppdaterad. Regelbunden fortbildning, t.ex. genom föreningar, kan säkerställa detta.

Användning av humana lösningar

Den federala miljöbyrån anser att humana lösningar är viktiga för skadedjursbekämpning, medan företag fokuserar på effektiva lösningar. Daniel vill veta av Thomas hur han bedömer denna möjliga konflikt. Thomas ser bristen på tid för att uppfylla humanitära krav som en relevant faktor. AIB bedömer inte heller om ett gift är “okej” ur mänsklig synvinkel, utan endast om det är godkänt eller inte. Här ser han ett större ansvar för skadedjursbekämparna.

Skadedjursbekämpning år 2031

Som en del av den sista frågan skulle Daniel vilja resa med Thomas till år 2031 och fråga honom hur han ser på framtiden för skadedjursbekämpning om tio år.

Thomas ser digitaliseringen som “ostoppbar” och oumbärlig för att uppfylla de rättsliga ramvillkoren. Han anser att ämnet i allmänhet är så stort och långtgående att det behöver en egen diskussion.

Thomas förväntar sig ytterligare spännande utvecklingar inom området biologisk bekämpning. Så till exempel getingar som skulle kunna användas mot malar. Sammantaget är detta ett område där det fortfarande finns mycket potential. Standarddonatorerna bör också vidareutvecklas och möjliggöra nya lösningar.

Det som står klart efter mer än en timmes intervjuer är att det finns många spännande ämnen i rörelse kring AIB-standarden och skadedjursbekämpning. Anledning nog för Daniel och Thomas att kanske träffas igen om 1-2 år för en revival, vilket de båda är överens om avslutningsvis.